Bibelfakta 2

En lite längre presentation av Bibeln.

En bok som heter “böckerna”

Ordet bibel kommer från grekiska τὰ βιβλία och betyder ungefär böckerna. Ordet bibel förekommer i dagligt tal. Man kan till exempel säga En bibel för frimärkssamlare. Då menar man en riktigt tjock bok där frimärkssamlare hittar all information de behöver, den slutgiltiga auktoriteten för dem som samlar frimärken.

Här på Bibelkraft skriver vi Bibel med stor bokstav om det gäller den kristna bibeln. I traditionell kristendom är Bibeln boken där man hittar svar, den slutliga auktoriteten.

Själva boken

En nutida Bibel är en rejäl volym som kan närma sig 2000 sidor. Anledningen till att den kallas böckerna är att den består av 66 böcker av mycket olika längd. Den är indelad i Gamla Testamentet med tre fjärdedelar av antal sidor och Nya Testamentet, en fjärdedel, på ett ungefär.

Ålder och språk

Gamla Testamentet är, inte helt oväntat, äldre än Nya Testamentet, det vill säga mer än 2000 år gammalt. Delar kan vara 3500 år gamla. Originalet är till största delen skrivet på hebreiska, en del avsnitt på arameiska.

Hebreiska är ett levande språk som idag talas framför allt i Israel. Den som kan nutida hebreiska kan i stora drag förstå Gamla Testamentet i original. Man kan jämföra med att en svensk läser Karl XII Bibel. Arameiska har grenat ut sig och talas fortfarande av små folkgrupper, men språket verkar vara på väg att försvinna.

Nya Testamentet skrevs under det första århundradet i vår tideräkning, alltså för knappt 2000 år sedan. Grundtexten är skriven på den klassiska grekiska som kallas koine och som talades ungefär 300 f.Kr. till 300 e.Kr. Koinegrekiska var spritt över stora områden efter Alexander den stores erövringar. Den som kan modern grekiska kan uppfatta mycket av grundtexten.

Ursprung

Bibeln består, som sagt, av många böcker. Även om bibeltexten själv är sparsam med information om sina författare märks det tydligt att många olika personligheter har färgat texterna. Böckerna har också olika karaktär. Där finns historieskrivning, lagregler, poesi, böner, vishet, det som kallas profetia, personliga brev med mera.

Bibeln har judiskt ursprung. Av allt att döma är Lukas, en läkare som levde under det första århundradet e.Kr., Bibelns enda icke-judiska författare. Han skrev Lukas evangelium och Apostlagärningarna i Nya Testamentet.

Det vi kallar Gamla Testamentet har alltid varit och är fortfarande judendomens grund (men kallas då Tanakh). Det har inte alltid varit en bok, som vi tänker oss, utan en samling bokrullar som utökades vartefter under ett antal hundra år. Det gick helt enkelt inte att hantera hela texten som en enda enhet eftersom skrivmaterialet på den tiden var mycket tjockare än dagens papper.

Nya Testamentet skrevs efter att Jesus Kristus blivit avrättad och sedan uppstått från graven. Det var början till den kristna kyrkan och den punkt där kristendomen grenade ut från judendomen.

Betydelse för kristendomen

Som ett exempel på vad Bibeln betyder för kristendomen citerar vi här första paragrafen i första kapitlet av Svenska kyrkans kyrkoordning i 2022 års lydelse.

Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära, som gestaltas i gudstjänst och liv, är grundad i Guds heliga ord, såsom det är givet i Gamla och Nya testamentets profetiska och apostoliska skrifter, är sammanfattad i den apostoliska, den nicenska och den athanasianska trosbekännelsen samt i den oförändrade augsburgska bekännelsen av år 1530, är bejakad och erkänd i Uppsala mötes beslut år 1593, är förklarad och kommenterad i Konkordieboken samt i andra av Svenska kyrkan bejakade dokument.

Tillförlitlighet

Inga original finns bevarade av vare sig Gamla eller Nya Testamentet. Tryckpressar existerade naturligtvis inte när de skrevs. Alla manuskript är handskrivna kopior. (Det är för övrigt innebörden av ordet manuskript.) Går det att lita på att den bibeltext vi har nu inte har förvrängts under historiens gång?

Nya Testamentet

Nya Testamentet är den i särklass bäst dokumenterade av alla antika skrifter. Över 5000 manuskript och fragment på koinegrekiska är kända. Dessutom finns ett ännu större antal antika manuskript och fragment med översättningar till andra dåtida språk.

Enbart citat från kyrkofäderna täcker in stora delar av Nya Testamentet. Kyrkofäder kallas de inflytelserika teologer och författare som bidrog till kristendomens intellektuella och läromässiga grund under vår tideräknings första århundraden.

Det stora antalet källor, som för övrigt fortfarande ökar, betyder att Nya Testamentets text, som vi läser idag, med säkerhet ligger mycket nära originalet.

Gamla Testamentet

Gamla Testamentet har en mer vindlande historia. De äldsta delarna kanske traderades muntligt innan de skrevs ner.

Gamla Testamentets böcker har i alla tider betraktats som heliga inom judendomen. Därför är det rimligt att tro att de var extremt noggranna när de kopierade texterna.

Länge var de för oss äldsta kända manuskripten från ungefär 1000 e.Kr., den så kallade masoretiska texten. Masoreterna hade ett intrikat system för att minimera risken för fel när de kopierade texter. Exempelvis summerade de antal förekomster av varje bokstav per bok. (Den tekniken kallas checksumma på modernt it-språk.) De gjorde också speciella markeringar när stavningen av ett ord var ovanlig, så att inte någon skulle, så att säga, rätta stavningen vid en kommande kopiering. Ibland misstänkte de att det faktiskt kommit in ett kopieringsfel i texten. De gjorde en särskilda markering för sådant, men utan att ändra. Allt skulle kopieras vidare exakt som det stod.

År 1947 upptäcktes bokrullar i grottor i öknen nära Döda havet. Plötsligt var de äldsta kända manuskripten mer än 1000 år äldre än tidigare, men utan att innehållet behövde ändras på något märkbart sätt.

Forskning

Det ligger sanslöst mycket arbete bakom den bibeltext vi har tillgång till idag. Många är de som lagt ner ett helt liv på att komma så nära originalet som möjligt. Därför är ovanstående beskrivning en stark förenkling.

Bibelforskare säger ibland att det finns varianter av texten. Vad menar de i så fall? Det är sådant som att i Första Moseboken 10:4 förekommer ett folk som kallas rodaneerna i de allra nyaste svenska översättningarna. Tidigare kallades de dodaneer, exempelvis i 1917 års svenska översättning. Bokstäverna d och r i det hebreiska alfabetet (ד respektive ר) liknar varandra (fast skillnaden är större i handskrift). Det är på senare tid forskare har kommit fram till att alternativet med r är mer troligt än d.

Ett annat exempel på nutida forskning är dateringen av Amos bok i Gamla Testamentet. I Amos 6:2 nämns tre på den tiden kända städer som blivit belägrade och förstörda. Vid utgrävningar 2004 kunde man konstatera att den största av dem, staden Gat, troligen förstördes av Hasael, som var kung över ett område som nu ungefär är Syrien. Hans fälttåg nämns i 2 Kungaboken 12:17-18. Innan dessa fynd trodde många att en betydligt senare kung förstörde Gat. Det bidrar till att Amos bok kan dateras till runt 760 f.Kr.

Spridning, översättningar

Bibeln är den i särklass mest spridda boken i världen. Mellan 80 och 100 miljoner biblar trycks varje år. Som tvåa, om man summerar över det senaste halvseklet, kommer Mao Zedongs “lilla röda” med ungefär en fjärdedel så många exemplar. En viss draghjälp fick den, kan man säga, genom att vara obligatorisk läsning för Kinas (på Maos tid) över en halv miljard invånare.

Bibeln når oss genom översättningar. Enligt Wycliffe Global Alliance finns hela Bibeln översatt till 756 språk (2024), medan Nya Testamentet finns på ytterligare 1726 språk.

Här på Bibelkraft finns information om svenska översättningar.