Vad är vetenskap?

Visste du att vetenskap är systematiserad erfarenhet?

Varför skulle det vara värt att veta? Jo, därför att erfarenhet inte bevisar något. Erfarenhet är kunskap under utveckling.

Den enda vetenskap där något kan bevisas är matematiken. Matematik existerar oberoende av den fysiska verkligheten. I den fysiska verkligheten existerar inga bevis, bara erfarenhet.

Om du hör någon säga att [valfritt ämne] är en ”vetenskapligt bevisad sanning” så kan du vara säker på att den personen är ute och cyklar. Så fungerar det bara inte.

Titta på partikelfysik, en häftig vetenskap. Den som studerade på akademisk nivå för 50 år sedan känner inte ens igen sig i dagens partikelfysik. Partikelfysik är inte sanning. Om den vore det skulle den inte förändras till oigenkänn­lighet på 50 år. Den är kunskap under utveckling. Med andra ord, systematiserad erfarenhet.

Olika slags vetenskap

Det finns olika slags vetenskaper. I det här avsnittet begränsar vi oss till naturvetenskap i vid mening.

Även inom naturvetenskap kan man skilja mellan operativ och historisk vetenskap. Operativ vetenskap gäller sakernas nuvarande tillstånd. Det betyder att man kan utföra experiment och se vad som händer. Historisk vetenskap gäller sådant som hänt en enda gång. Då är experiment inte möjliga. Det gäller att samla spår och ledtrådar för att hitta en så trovärdig förklaring som det bara går.

Naturligtvis är de beroende av varandra, operativ och historisk vetenskap.

Operativ vetenskap: vitsippor

Här är ett konstruerat och naivt exempel som ändå visar vetenskapens villkor.

Säg att jag som blivande biolog studerar vitsippor. På våren vår går jag ut och samlar tusen vitsippor. Efter insamlingen konstaterar jag att alla är vita. För att vara riktigt säker gör jag om expeditionen både en och två säsonger till. Tre vårar, tre tusen vitsippor. Alla är vita.

Som vetenskaplig nybörjare tror jag nu att jag har bevisat att vitsippor är vita.

Det är ett viktigt forskningsresultat och jag börjar skriva en avhandling. Det tar tid och det blir vår igen. Det kan inte skada att samla ytterligare material, så jag ger mig ut på nytt. Det första jag hittar är en rosa vitsippa! Mitt arbete punkteras som en ballong. Det blir försenat och CSN börjar knorra om studiestödet.

Av detta kan man dra flera lärdomar.

• Tre tusen samstämmiga observationer är inget bevis
• Det fanns inget sätt att inse på förhand att jag saknade någon viktig observation
• En enda observation kan motbevisa tre tusen andra
• Motexempel kan vara jobbiga och leda till problem, men det är så vetenskapen går framåt

Vitsippor kan vara rosa. Indirekt fick det CSN att sparka bakut, något som inte har med biologi att göra, men det påverkade min karriär. Forskare lever inte på luft.

Historisk vetenskap: Jesus uppståndelse

Genom historien har människor observerat att den som har dött är död. Otaliga observationer har lett till en välgrundad erfarenhet: en död person blir inte levande igen.

Bibeln hävdar att Jesus Kristus avrättades, lades i en grav, men fick nytt liv och uppstod efter tre dagar. Paulus, som är en av författarna till Nya Testamentet, säger till och med att detta är avgörande för den kristna tron.

Men om Kristus aldrig uppstod från de döda, då är er tro meningslös, och ni är fortfarande kvar i era synder. Då skulle också de som trodde på Kristus när de dog ha gått förlorade. Om vårt hopp till Kristus bara gäller livet här, då är det verkligen mer synd om oss än om någon annan.
1 Korintierbrevet 15:17-19

En del kallar det en naturlag att döda människor inte uppstår. Därför kan inte heller Jesus ha uppstått. Tanken är fri, det är tillåtet att tänka så.

Alternativt går det att hävda att även det vi kallar naturlag är en sammafattning av vår erfarenhet. I detta fall att döda inte blir levande igen. Erfarenheten i detta fall saknade en avgörande observation, nämligen att Jesus Kristus faktiskt uppstod.

Jag menar att det sistnämnda alternativet är vetenskapligt tänkande. Däremot är det inte vetenskapligt tänkande att erfarenhet, även om den är väl underbyggd, är slutgiltig sanning som så att säga styr naturen och gör avvikelser omöjliga.

Naturligtvis är det så att banbrytande händelser kräver extra starka belägg. Det går alltid att diskutera beläggen för en historisk händelse.

Vetenskap som sociologi

En helt annan sida av vetenskap är hur något blir en accepterad teori. Det är en sociologisk, stegvis process.

Det kan börja med att några forskare, Alice och Bob, kommer på något och jobbar fram stöd för sin idé. De presenterar den på ett internt seminarium med deltagare från sin institution. Det tar lite tid för deltagarna att smälta idén. Till slut tycker någon att den är värd att framföras på en inter­nationell konferens. På konferensen kan Alice och Bob presentera sitt arbete för en mycket större samling personer från flera länder.

Med tiden märker de om idén blev väl mottagen. Vartefter får Alice och Bob återkoppling från kollegor både lokalt och inter­nationellt. De kanske måste korrigera en del detaljer. De lyckas till slut få en artikel publicerad i en ansedd vetenskaplig tidskrift.

Naturligtvis finns möjligheten att deras idé blir sågad i något av dessa steg och att de måste göra en omstart.

Man mäter acceptans genom att räkna hur många andra forskare som hänvisar till Alice och Bob och deras arbete. I bästa fall är det många som gör det. Deras arbete blir en standard som många utgår ifrån – men det varar bara en tid. Till slut dyker det alltid upp nya rön som tar idén vidare och blir den nya standarden som många hänvisar till.

Matematiken är, som sagt, den enda vetenskap där något kan bevisas. Intressant nog är även det en sociologisk process. Ett matematiskt bevis kan vara så komplicerat att det tar lång tid innan det blir accepterat. Kanske bara ett fåtal personer orkar sätta sig in i hela beviset. Ju fler desto mer accepterat blir det.

Det skulle vara helt främmande för forskare inbördes att tala om sanning. Alla vet att grader av acceptans är det närmaste man kommer. Ibland uppstår akademiska strider när oförenliga teorier får acceptans på olika håll.

Vetenskap som religion

Trots det vi har beskrivit ovan kan man ibland höra att någon vetenskaplig teori skulle vara ”bevisad sanning”. Det kan vara ett sätt att slippa argumentera i sak.

När vetenskap upphöjs till sanning kan det ta sig religiösa uttryck. Avvikande observationer behandlas som hädelse. Karriärer, anseende och hela institutioner kan ha byggts upp kring en teori. Egenintressen som inte är vetenskapliga är en av flera möjliga orsaker till försvars­reaktioner som liknar religiöst beteende inklusive en slags inkvisition.

Vetenskapens fundament

Resonemanget fram hit har tagit flera förutsättningar för givna trots att de inte är självklara vid närmare betraktande.

Vi har tagit för givet att våra sinnesintryck kombinerade med vårt förnuft är en pålitlig grund för vetenskap. Dessutom tar vi för givet att observationer och resonemang leder till samma resultat oavsett vilken person som gör dem. Varför är det självklart?

Vi har tagit för givet att vi lever i en lagbunden värld som det lönar sig att utforska. Vi antar dessutom ofta att de samband vi nu kan observera inte har förändrats sedan universums början. Vad finns det för anledning att tro det?

Den bibliska världsbilden är optimistisk när det gäller dessa aspekter. Den har varit avgörande för att frigöra klassiska naturvetare att göra banbrytande upptäckter. Det är ingen tillfällighet att modern naturveten­skap uppstod i den kristna Europa.

Till slut: Idag påstår många att naturvetenskap måste vara fri från metafysiska antaganden. Detta är i sig ett metafysiskt antagande. Påståendet är alltså en självmotsägelse. Därmed är det odugligt som grund för logiskt tänkande.

Sammanfattning

Vetenskap är systematiserad erfarenhet grundad på observationer. Det är omöjligt att avgöra om man saknar viktiga observationer. Vetenskap kan vara oerhört användbar, men är ändå kunskap under utveckling.

Vetenskap är också sociologi. Teorier accepteras gradvis.

Vetenskap ska inte förväxlas med sanning – då tenderar den att bli religiös.

En filosofisk fråga är varför vi tror att pålitlig vetenskap är möjlig över huvud taget.