Det där med Jesus

När detta skrivs är det år 2025. Året innan var det 2024 och innan dess 2023. Man kan fortsätta backa ett år i taget. Till slut kommer man till år 1. (År noll finns inte.) Varför började man räkna årtal just då?

Det sättet att räkna har ett gammalt namn: Anno Domini (latin), som betyder Herrens år. Förkortningen AD används på engelska. Det finns många kalendrar och årtal om man ser ut över världen. Alla måste ändå förhålla sig till Anno Domini.

Under franska revolutionen 1789 gjordes ett försök att införa en ny kalender, revolutions­kalendern, där år 1 inföll under 1792 AD. Den användes i ungefär tolv år och skrotades sedan. Bidragande orsak var säkert att veckan förlängdes till tio dagar, men framför allt var den franska revolutionen en alltför obetydlig händelse för att starta en ny tideräkning.

Om Anno Domini är Herrens år, vem är då Herren? Det är Jesus Kristus. Hans födelseår är utgångspunkten för Herrens år. Modern forskning har visserligen kommit fram till att han föddes ett par år före år 1, men principen står kvar.

Det går inte att bortse från att något hände vid år 1 som fått hela världen att räkna år på ett nytt sätt. Något som var betydligt mer revolutionerande än franska revolutionen.

Kristendomen och romarriket

Jesus Kristus föddes och levde i Israel, som då var ockuperat av romarriket. Jesus efter­lämnade inga egna skrifter, däremot en grupp efterföljare som så småningom kallades kristna. Ur romarrikets synpunkt var de en obetydlig sekt. De blev förföljda därför att de envist hävdade att någon annan var Herre än kejsaren i Rom.

En häpnadsväckande, oväntad utveckling följde. Efter tre eller fyra hundra år blev kristendomen officiell statsreligion i romarriket. Den fortsatte att spridas i det vi nu kallar Europa (termen fanns inte då). Europa var den första kristna kontinenten.

Musik

För ungefär 300 år sedan levde tonsättaren Johann Sebastian Bach. En stor del av hans enorma produktion är direkt inspirerad av kristendomen och av personen Jesus Kristus. Hans verk är fortfarande högst aktuella, framförs ofta och finns på otaliga inspelningar.

Georg Friedrich Händel skrev sitt oratorium Messias år 1741 – flera hundra sidor noter – på bara några veckor. Det handlar helt om Jesus. Texten består av bibelcitat. Verket framförs fortfarande regelbundet, inte minst i samband med påsk, och finns på mängder av inspelningar.

Dessa kompositörer var kristna. Deras tro var den faktor som förlöste kreativiteten att skapa musik som fortfarande spelas och uppskattas 300 år senare.

Naturvetenskap

Kristendomens världsbild gjorde slut på föreställningen att planeterna är gudar och att himlakropparna styr människors liv. Likaså tanken att förfädernas andar bor i träd och stenar. Det blev fritt fram att undersöka naturen utan att man riskerade förolämpa någon gudom.

Därmed blev modern naturvetenskap möjlig. Den moderna naturvetenskapen växte fram i det kristna Europa. De klassiska naturvetare som lade grunden till modern naturvetenskap var kristna. Inte bara så att de var kristna, så att säga, vid sidan om sitt vetenskapliga arbete. Deras bibelgrundade världsbild var den avgörande faktorn som frigjorde dem att tänka i banor som vi nu kallar vetenskapliga.

Isaac Newton var en av dem. Han formulerade rörelselagarna som gjorde det möjligt att beräkna planeternas banor och mycket annat. Inga andra naturlagar har överlevt så länge som de. Det tog 200 år innan Einstein insåg att de inte håller vid hastigheter som närmar sig ljusets.

Dagsläget

År 2020 bedömdes antalet kristna i världen vara 2,4 miljarder, en ansenlig del av världens befolk­ning.

Slutsats

Varje människa har fri vilja, men om man vill avfärda Jesus Kristus måste man lämna en mängd historiska fakta utan förklaring.